m

Svär har allt man kan ha endå känner jag mig ensam Av hat sorg och ångest är jag bästa vän med känslan och det svider som fan får inte ut allt som förr jag har suttit allt för länge med all knas bakom sov dörrn Stängt mig in gått och blivit psykfall ser ni smärtan ne jag tror knappt skiten syns alls Blivit huggen i ryggen är jag rätt man att lida vad fan har jag gjort kan inte ens begripa och det fortsätter är jag värd det här ett liv i misär säg mig vart glädjen är Och vart världens tar vägen sett så mycket fuckt up Människans värld fimpas i askan jag pallar inte svär att någonting är skumt här glöden har slocknat och ölen är guld värd Helt körd och har tappat balans vinterångest kräver mig på att chippa efter andan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0